En frilansande systemarkitekt kan göra det

Av Carsten Bjerregaard, grundare av Marketingcapacity.dk (Vänligen länka till denna artikel. Kopiering/publicering utan överenskommelse är inte tillåten)

En systemarkitekt arbetar med att designa och organisera den övergripande strukturen och arkitekturen för ett IT-system eller en mjukvaruapplikation. Systemarkitekten spelar en avgörande roll för att säkerställa att systemet och mjukvaran möter företagets behov och tekniska krav på ett effektivt, tillförlitligt och skalbart sätt. Systemarkitekten kan bland annat arbeta med kravanalys, systemdesign, val av arkitektur, systemintegration, säkerhet, prestanda, dokumentation, hantering, problemlösning m.m.

Läs mer nedan:• Vad är en systemarkitekt? • Vad gör en systemarkitekt? • Vad kallas en systemarkitekt också? • Hur skapar en systemarkitekt värde? • Vilka typer av systemarkitekter finns det? • Vad ska en systemarkitekt kunna? • Exempel på bra textarbete • Varför välja en FREELANCE systemarkitekt? • Hur hittar man en bra frilansare?

Vad är en systemarkitekt?

En systemarkitekt är en professionell ansvarig för att designa och planera ett systems övergripande struktur och funktionalitet. Det kan inkludera mjukvaruapplikationer, hårdvaruinfrastruktur eller en kombination av dessa. Systemarkitekten analyserar kraven på systemet, identifierar nödvändiga komponenter och definierar deras interaktioner och gränssnitt. Syftet är att säkerställa att systemet är effektivt, tillförlitligt och möter användarens behov. Systemarkitekter arbetar ofta nära utvecklare, ingenjörer och andra intressenter för att säkerställa en framgångsrik implementering av systemet.

Vad gör en systemarkitekt?

Systemarkitektens uppgifter inkluderar vanligtvis:

• Kravanalys: Att förstå och analysera företagets behov och krav på systemet. Det innebär att kommunicera med intressenter, användare och tekniska team för att definiera tydliga och heltäckande krav.
• Systemdesign: Skapa en övergripande plan för systemet, inklusive hur olika komponenter och moduler kommer att interagera, vilka teknologier som kommer att användas och hur dataflöden kommer att hanteras.
• Arkitekturval: Besluta vilka mjukvaruarkitekturmönster och teknologier som bäst passar systemets krav. Detta kan innefatta beslut om databaslösningar, kommunikationsprotokoll, användargränssnitt med mera.
• Systemintegration: Säkerställer att olika systemkomponenter kan samarbeta sömlöst. Detta kan innebära integration av tredje parts programvara, API:er eller andra system.
• Säkerhet och prestanda: Designa systemet med säkerhet och prestanda i åtanke. Det inkluderar att identifiera och åtgärda potentiella sårbarheter samt att optimera systemet för att uppnå önskad prestanda under olika belastningar.
• Dokumentation: Skapa och underhålla tydliga dokument, diagram och beskrivningar av systemarkitekturen och designen så att andra teammedlemmar kan förstå och samarbeta i projektet.
• Problemlösning: Att hantera komplexa tekniska utmaningar och problem som kan uppstå under utveckling och hitta lösningar som håller sig inom de arkitektoniska riktlinjerna.
• Tekniskt ledarskap: I vissa fall kan en systemarkitekt också fungera som en teknisk ledare och hjälpa utvecklingsteamet att förstå arkitekturen och implementera den korrekt.

Generellt sett ansvarar en systemarkitekt för att skapa en tydlig och strukturerad vision för hur ett IT-system ska byggas så att det kan möta företagets behov på ett sätt som är skalbart, underhållbart och effektivt.

Vad kallas en systemarkitekt också?

En systemarkitekt kallas också för mjukvaruarkitekt, teknisk arkitekt eller kanske systemdesigner. Dessa termer används ofta synonymt och refererar till samma roll och ansvar inom systemarkitekturen.

Hur skapar en systemarkitekt värde?

En systemarkitekt skapar värde på flera sätt:

• Designa effektiva och pålitliga system: En systemarkitekt är ansvarig för att designa system som möter användarnas behov effektivt och tillförlitligt. Genom att skapa en solid och sammanhängande struktur för systemet kan arkitekten säkerställa att det fungerar optimalt och att det levererar önskad funktionalitet.
• Optimalt resursutnyttjande: En systemarkitekt arbetar med att optimera resursutnyttjandet i ett system. Detta kan innefatta att identifiera och implementera effektiva algoritmer, minimera extern dataöverföring eller minska belastningen på hårdvaruinfrastrukturen. Genom att optimera resursutnyttjandet kan arkitekten hjälpa till att minska kostnaderna och förbättra prestandan.
• Säkerställande av skalbarhet och flexibilitet: Genom att designa systemet för att hantera ökande belastning och anpassa sig till förändrade krav, kan arkitekten säkerställa att systemet kan växa och anpassa sig till framtida behov utan större omstruktureringar eller behov.
• Samordning och samarbete: Systemarkitekten arbetar tillsammans med utvecklare, ingenjörer och andra intresserade för att säkerställa en framgångsrik implementering av systemet. Genom att koordinera och samarbeta med olika teammedlemmar kan arkitekten säkerställa att alla arbetar mot gemensamma mål och att systemet implementeras korrekt.

Vilka typer av systemarkitekter finns det?

Det finns olika typer av systemarkitekter som är specialiserade på olika områden av systemdesign och implementering. Några av de vanliga typerna inkluderar:

• Mjukvaruarkitekt: Fokuserar främst på design och struktur av mjukvaruapplikationer och system.
• Hårdvaruarkitekt: Specialiserat på design och planering av hårdvaruinfrastruktur och komponenter i ett system.
• Cloud Architect: Har expertis i att designa och implementera system som utnyttjar molntekniker och plattformar.
• Nätverksarkitekt: Fokuserar på design och implementering av nätverksinfrastruktur och säkerställer effektiv kommunikation mellan systemkomponenter.
• Säkerhetsarkitekt: Specialiserat sig på att designa och implementera säkerhetsåtgärder och skydd av system mot hot och attacker.

Detta är bara exempel, och det kan finnas andra specialiserade typer av systemarkitekter beroende på specifika behov och branscher.

Vad ska en systemarkitekt kunna?

En systemarkitekt måste ha en bred kompetens. Några av de viktigaste inkluderar:

• Teknisk expertis: En systemarkitekt måste ha djupgående teknisk kunskap inom relevanta områden som mjukvaruutveckling, hårdvaruinfrastruktur, nätverksteknologier m.m.
• Systemdesign och modellering: Förmågan att designa och modellera komplexa system med hjälp av lämpliga metoder och verktyg såsom UML (Unified Modeling Language) eller andra modelleringsstandarder.
• Problemlösningsförmåga: En systemarkitekt måste kunna analysera komplexa problem, identifiera möjliga lösningar och fatta välgrundade beslut baserat på systemkrav och begränsningar.
• Kommunikationsförmåga: Förmågan att kommunicera tydligt och effektivt med olika intressenter, inklusive utvecklare, ingenjörer, projektledare och kunder.
• Projektledning: En systemarkitekt kan ansvara för att leda och koordinera systemimplementeringsprojekt, så förmågan att hantera projektledning och schemaläggning är viktig.
• Affärsförståelse: En systemarkitekt måste ha god förståelse för verksamhetens behov och krav för att kunna designa system som möter dessa behov.

Kompetenser kan också variera beroende på specifika arbetsbeskrivningar och branschkrav.

Vilka verktyg använder en systemarkitekt?

En systemarkitekt använder en rad verktyg för att stödja arbetet med design och planering av system. Några av de vanliga verktygen som används av systemarkitekter inkluderar:

• Modelleringsverktyg: Dessa verktyg används för att skapa visuella modeller och diagram, såsom systemarkitekturdiagram, flödesdiagram och sekvensdiagram. Exempel på modelleringsverktyg är Enterprise Architect, Lucichart och Visio.
• Kodnings- och skriptverktyg: Systemarkitekter kan använda kodnings- och skriptverktyg för att utveckla prototyper, demonstrera koncept eller automatisera vissa uppgifter. Exempel inkluderar IDE som Eclipse, Visual Studio och textredigerare som Sublime Text och Atom.
• Samarbetsverktyg: Dessa hjälper systemarkitekter att samarbeta och kommunicera med andra intressenter i projektet. Detta kan innefatta dokumentdelning, projektledning och kommunikationsverktyg som Confluence, Jira och Slack.
• Simulerings- och analysverktyg: Vilka systemarkitekter kan använda för att simulera och analysera systemprestanda, tillförlitlighet eller säkerhet. Exempel är MATLAB, Simulink och olika systemanalys- och modelleringsprogram.

Detta är bara några exempel på verktyg som används av systemarkitekter. De specifika valen beror på projektets krav, preferenser och företagets specifika behov.

Exempel på bra systemarkitektarbete

Ett bra systemarkitektarbete innefattar flera viktiga aspekter. Här är några av dem:

• Kravanalys: En bra systemarkitekt börjar med en grundlig analys av kraven på systemet. Det handlar om att förstå användarbehov, affärsmål och tekniska krav för att utforma en lämplig arkitektur.
• Effektiv systemdesign: En systemarkitekt måste kunna utforma en effektiv och sammanhängande struktur för systemet. Detta innebär att identifiera de nödvändiga komponenterna, definiera deras interaktioner och gränssnitt och säkerställa att systemet uppfyller de önskade funktionella och icke-funktionella kraven.
• Skalbarhet och flexibilitet: Ett bra system tar hänsyn till framtida behov och säkerställer att arkitekturen är skalbar och flexibel. Detta gör det möjligt att anpassa sig till förändringar och utbyggnader utan att behöva designa om hela systemet.
• Säkerhet och tillförlitlighet: En systemarkitekt måste beakta säkerhets- och tillförlitlighetsaspekter i systemdesignen. Det handlar om att identifiera och implementera lämpliga säkerhetsåtgärder samt att säkerställa att systemet kan hantera fel och säkerställa kontinuerlig drift.
• Samarbete och kommunikation: En bra systemarkitekt arbetar nära utvecklare, ingenjörer och andra intresserade för att säkerställa en framgångsrik implementering av systemet. Detta kräver effektiv kommunikation, samarbete och förmåga att förmedla komplexa tekniska koncept på ett begripligt sätt.

Varför anställa/anställa? frilansande systemarkitekt?

Förr tänkte nog de flesta på frilansare för engångsprojekt. Men många företag har nu insett fördelarna med att arbeta med frilansare på lång sikt:

• Behov som inte motiverar tillsvidareanställning kan täckas
• I perioder då du inte har behovet betalar du inte för kompetensen
• I ett långsiktigt samarbete lär frilansaren känna företaget nästan lika väl som en fast anställd
• Om man jämför med att köpa önskad kompetens från en byrå – t.ex. en reklambyrå – det är oftast mycket billigare att arbeta med frilansare
• Du har en flexibel position när du vill tänka om den övergripande kompetensprofilen med vilken du ansvarar för ett område
• Fler och fler riktigt duktiga människor föredrar att arbeta frilans
• En frilansare kan fortfarande titta på ditt företag 'från utsidan' – vilket är en värdefull sak när man t.ex. tänker på kreativt material
• Frilansare kanske kan ge ditt företag fräsch inspiration utifrån
• Hur hittar du en bra frilansande systemarkitekt?

Att hitta rätt frilansare kan vara svårt. Och framför allt kan det ta lång tid. Eftersom det finns många frilansare inom samma område, och även om de visar samma kompetens, kan det vara stor skillnad när det kommer till hur de arbetar och det arbete de levererar. När du ber Marketingcapacity.dk om hjälp med att hitta en frilansare för ett samarbete är processen:1. Du beskriver ditt behov för oss (antingen skriftligt eller muntligt - varefter vi bekräftar i ett e-postmeddelande) 2. Vi granskar de tusentals profilerna på Marketingcapacity.dk och vid behov marknaden via våra kanaler 3. Vi nominerar en lista med kandidater och pratar med dem i förhållande till dina behov 4. Du presenteras för 3 kandidater som verkar kunna möta dina behov 5. På de 3 träffarna (hos din plats eller digitalt) kan du ställa frågor och ev se exempel på deras arbete 6. Du väljer den frilansare som du vill inleda ett samarbete med 7. Vi sätter upp det i våra system med tidsregistrering mm så du har överblick och full kontrollMed andra ord: Efter att du har beskrivit ditt behov behöver du bara avsätta 2 timmar för att träffa 3 handplockade och screenade kandidater. Det är din garanti för ett bra resultat med rimlig ansträngning.Har du några frågor? Skriv till mig på carsten@marketingcapacity.com.